Igår vann Donald Trump omröstning om vem som ska bli president i USA. Att just Trump tar plats i vita huset i Washington fick börserna på fall. Men sedan dess har Stockholmsbörsen stigit kraftigt, så reaktionerna är blandade. Hur påverkar det här dig som sparare?
Medier och sparexperter har gjort en prognos om att Trumps kraftiga infrastruktursatsningar kommer att öka inflationen och dollarn i USA. Detta skulle kunna leda till högre ränta när FED börjar höja reporäntan. Så småningom om cirka 5 år skulle deras inflation kunna spilla övr på Sverige. Högre bolåneräntor och sparräntor är att vänta om 3-5 år så det är dags att lägga undan en budget för framtiden.
Penningmängden har ökat
Sedan finanskrisen 2008 har centralbankerna pumpat ut mer pengar i systemet för att öka investeringsviljan. Eftersom pengar i omlopp har ökat så bör priserna stiga på varor och tjänster. Denna inflation bör påverka bankerna till att höja inlåningsräntan så att sparkonton får en bättre sparränta igen. De här stimulanserna kallas penningpolitik och är nödvändigt för att inte få allt för utdragna lågkonjunkturer i ekonomin. Med hjälp av kvantitativa lättnar så undvikar man djupa dalar och toppar i BNP och GDP. Tanken är att vi ska leva i en mer normal konjunktur och undvika bust-and-booms i samhällsekonomin. Problemet är att dessa expriment inte har testats på global skala. Det är inte bara Sverige och Europa som trycker mer pengar, utan det är även USA, Japan, Kina och Sydamerika. Det återstår att se vilka finansiella bubblor det här kommer att blåsa upp.
Med ökad penningpolitk och mängd pengar får vi sparare problem med var vi ska placera pengar till en bra sparränta. Sparkonton med insättningsgaranti ger ca 0-0,1% i ränta medan aktier ger 4-5% i en lågräntemiljö, så visst ökar risken när allt fler letar sig till riskfyllda tillgångar. Man gör nog klokt i att ha en kassa eller buffert ifall riskpremien går upp på riskfylla tillgångar såsom fastigheter, aktier eller obligationer.